Inför och efter min medverkan på konferensen Framtidens Läromedel funderade jag mycket över dagens (och framtidens?) läromedel. Under året har jag även varit inblandad i olika projekt med syfte att utveckla och förbättra olika typer av digitala läromedel. Det har gett mig lite tid att fundera över vad jag skulle vilja ha ut av dagens (gärna digitala) läromedel. För läromedel behövs. Ett riktigt bra läromedel kan bespara en många timmars letande, sållande och planerande under läsårets gång. Tid som kan ägnas åt eleverna istället.
Tidigare i höstas hade jag ett väldigt trevligt och givande möte med Daniel Barker och Helena Kvarnsell. Vi pratade om betydelsen av ett bra läromedel och hur man kan/bör utforma det och framför allt – hur man kan/bör lägga upp undervisningen när man använder sig av ett (digitalt) läromedel. Många intressanta tankar dök upp och vi ställde oss frågan hur man som lärare egentligen använder sig av dagens läromedel i klassrummet. Är det effektivt? Behöver det förändras? På vilket sätt? Vad krävs i så fall?
Tanken med mötet från början var nog att prata mer specifikt om läromedel men istället diskuterade vi lärarens roll och var rörande överens om att oavsett vilka resurser och verktyg man har tillgång till i klassrummet så är läraren och undervisningen hen bedriver det viktigaste. Förutsatt att upplägget bidrar till att eleverna når sin fulla potential förstås. (Följ gärna Daniel på Twitter och Helenas LR-blogg (och Twitter) för fler vettiga tankar kring ämnet.) Men några saker nämnde vi iallafall som viktiga i ett läromedel, varav jag tar upp några nedan.
I artikeln nedan (i Grundskoletidningen nr 6) sammanfattar jag hursomhelst fem funktioner som jag önskar (kräver) av ett digitalt läromedel idag. Vad vill ni se?